Fysisk smärta

Jag läste för ett tag sedan i boken Lycka om en man som jobbade med leprapatienter. Lepra, eller tidigare mest känt under namnet spetälska, är en sjukdom som påverkar ditt nervsystem och eliminerar din känsel på antingen små områden på kroppen, men kan ibland även förlama hela kroppen. Dessa smittade personer led otroligt av det här. Smittade barn sprang runt och lekte med varandra med stora köttsår på kroppen utan att ens tänka på det. Över natten kunde råttor gnagt bort fingrar och tår på dem utan att de vaknat. Mannen som skrev om det här kallade smärta för "Gåvan ingen ville ha".
-
Nog med prolog, det jag vill komma till är att även om jag av egen erfarenhet märkt att många människor ser den psykiska smärtan som tyngre än fysisk, så är den fysiska smärtan utan tvekan ett olycksmoment. Fysisk smärta är sällan någonting du blir uppskattar.
Är den väldigt tillfällig, som till exempel en kort huvudvärk så är den för lite härdade människor uthärdlig utan större problem. Men ser man människor med kronisk smärta eller arbetsskador som sitter djupt, kanske ryggvärk eller axelskador, så kan detta utmärka sig som väldigt påfrestande. Det är inte ovanligt att till exempel byggarbetare med tunga arbetsskador är nedstämda över det ganska rejält. Dom kan ibland ha ett näst intill asteniskt beteende. Så trots konstaterandet att människor lider i olika grad av fysiskt smärta, kan vi ändå påstå att det till en viss grad absolut är lidande.
-
Det som jag helt enkelt vill poängtera och påminna om är att de stunder vi känner fysisk smärta och beklagar oss över det, bör vi försöka se det från det andra perspektivet. Fysisk smärta är någonting som lär oss att leva hälsosamt. Jag kan av egen erfarenhet säga att om du på kvällskvisten är lite trött, har en plåt i ungen, och sedan lyfter ut den utan ungsvante med bara händer, så gör det väldigt ont. Skulle jag utsätta mina händer för sådant dagligen så skulle det inte dröja länge tills jag hade fruktansvärda brännskador, och förmodligen infekterade sår med mera. Självklart flög några svordomar ur mig i den stunden, men det är ett misstag jag absolut inte kommer göra om. Tillräckligt hög smärta sätter spår. Det lär oss tänka konsikvent och förnuftigt.
Så när en byggnadsarbetare börjar få ont i ryggen, bör han eller hon genast uppmärksamma smärta och vara glad för att den smyger på. Arbetaren får en varning om att det är dags att ta det lugnt. På så sätt kan allvarliga skador förhindras. Jag vill påstå att kroppen är en otroligt god retoriker. När kroppen håller sitt tal, så lyssnar vi, och lär ordentligt. Kroppen har ett magnifikt sätt att tala om för oss när vi utsätter oss för fara!
-
Det jag sammanfattningsvis vill ha sagt är att även om många av oss har större bidragande faktorer till lidande än just fysisk smärta, så är det någonting som alla gemensamt ändå upplever ibland. Jag tror det här synsättet, även om vi i tillfället den fysiska smärtan bryter ut kanske inte känner oss särkskillt glada över det, överlag kan ge oss en sundare inställning till smärtan och lära oss hantera den utan att lägga någon större vikt i den.

Kommentarer
Postat av: Kasper

"Tycker så synd om den lille taxegubben!

2012-11-10 @ 08:53:58
URL: http://www.bloggbesokare.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0