Alexander

-

-

Meditation har utövats av buddhister i tusentals år och är en viktigt och markant del på vägen mot upplysning. Buddhistisk meditation är en god hjälp för att frodas i sitt sinne och skapa ett inre lugn. Det är mycket användbart för att låta känslor som medkänsla och kärlek växa. Meditation är vanligt förekommande att ägna sig åt även om man inte har någon speciell tro och kan ge någonting för alla.

Jag tänkte gå igenom en ganska enkel men vanlig buddhistisk meditation, för de som vill testa.

-

För att börja bör man inta en något okej ställning att sitta i även om alla inte klarar av den klassiska lotusställningen.

Börja med att reglera höjden med en eller flera kuddar beroende på tjocklek. Det är viktigt att ha en god hållning för att underlätta för andningen. Sitter du för lågt blir du lätt ihopsjunken, och om du sitter för högt kommer du att sitta svank. Du bör reglera så du har en rak rygg utan att behöva spänna dig. Korslägg sedan dina ben, och låt den ena handen vila i den andra.

-

Rummet bör inte vara för kallt så du fryser, men inte heller för varmt då det är lätt att bli trött i för hög temperatur. Du bör heller inte vara alltför mätt då det också leder till en viss dåsighet. Du kommer behöva vara klar och fokuserad i huvudet. Väldigt viktigt är att du inte har någonting att stressa till. Du måste kunna ta den tid du behöver. Se också gärna till att du är ensam och att du inte har distraherande ljud runt omkring dig.

-

Innan du börjar ska du tänka ut tre stycken personer. En person som står dig väldigt nära, en neutral person du kanske bara sagt hej till en gång eller brukar se i affären, och en person som du inte tycker om. Dessa personer ska du ha klart för dig vilka det är innan du börjar meditera, för att du inte ska behöva fundera över vilka du ska välja när du väl är mediterande.

-

När du har intagit en position som känns bekväm så börja med att sluta ögonen och ta några djupa andetag. Rensa huvudet från tankar och fokusera på nuet. Känn att du slappnar av i hela kroppen.

Visualisera framför dig personen om står dig nära. Meditera över att din vän önskar lycka och inte lidande, precis som alla människor. Inse att personen förtjänar glädje och kärlek och att om du får möjlighet bör ge detta till honom eller henne. Det bör falla rätt självklart för oss att vi vill vår nära person väl.

Låt känslan slå rot i dig och stressa inte förbi momentet. Känn hur du önskar den här personen sann lycka.

-

När du känner att din välvilja för personen är tydlig så ska du visualisera den neutrala personen framför dig.

Meditera nu över att även om den här personen inte står dig lika nära, önskar personen fortfarande precis som din vän att få vara lycklig. De har bägge exakt samma förutsättningar och önskan att få vara lyckliga. De är båda människor, och skulle du inte önska samma lycka för den neutrala personen som din vän är det enbart av egoistiska skäl. Din vän har gjort goda saker för dig, men det ändrar inte faktum att att bägge dessa personer har exakt samma strävan. Den neutrala personen har med största sannolikhet gjort lika mycket gott för någon annan som din vän gjort för dig.

Det kan vara svårt att få en tydlig känsla av samma välönskan till båda personerna till en början, men ju mer du låter det smälta in, desto mer logiskt och klart blir det att de bägge förtjänar lycka. Det finns ingenting som skiljer deras strävan ifrån, den enda skillnad är din personliga relation till dem och den bör inte vara avgörande för vem som förtjänar lycka.

-

När du lyckats få dessa tankar att träda fram ska du sedan föreställa dig den tredje personen du inte tycker om framför dig. Känn vilka känslor du känner. Det kan troligt vara obehagliga och negativa känslor. Fastna dock inte för länge i dessa känslor och låt det inte brusa upp för mycket i dig. Det här kan vara väldigt svårt och kan ta några försök att lyckas med, men precis som med den första och den andra personen ska du meditera över den tredje personens vilja att vara lycklig.

Precis som din vän är din fiende också människa, och vill precis lika mycket som din vän känna glädje och kärlek. Det kan finnas olika anledningar till att du inte gillar personen, men det är enbart grundat i vad personen gjort mot dig eller dina nära. Har du inte redan i ditt liv haft en vän, som sedan blivit fiende? eller tvärtom? Vän som blivit neutral, eller neutral som blivit din vän?

Ingenting sådant är för alltid bestående, och det vore helt barock om din tillfälliga relation till en människa vore avgörande för din önskan till denna människans lycka. Precis som de första två personerna har den tredje personen människor den bryr sig om.

Meditera så länge det krävs över detta. Inse att det vore ologiskt att utesluta denna personen från att få vara lycklig. Det skulle enbart vara av egoism och dina egna känslor. Låt dina tankar vila över detta tills du känner en ärlig önskan av lycka till alla tre personer du mediterat över.

Ta några djupa andetag till. Bli medveten om rummet du sitter i och öppna ögonen.

-

Det här är som sagt en vanlig meditation som de flesta buddhister ägnar sig åt. Novis som munk. Det kan vara svårt i början att hålla tankarna i styr och inte fladdra iväg i sinnet, det gäller att vara fokuserad och lugn. Men även om det kan ta några gånger innan det ger tydliga resultat för din medkänsla kan det fortfarande ge ett bekvämt sinnestillstånd efteråt och ett lugn redan från första gången.

Jag hoppas hur som helst detta kan vara till hjälp på din väg.

Lycka till!

-

Det är viktigt att inte reagera överdrivet på saker som sker i våra liv. Självklart måste du ta tag i situationer när det behövs, men många människor har en tendens att ta småsaker på stort allvar, och ibland personligt, när det från början inte ens var menat så. Att försöka behålla sitt lugn och resonera med logik hjälper oss att fatta rätt beslut. Detta kan i stunden vara väldigt svårt för människor som är lite koleriska, men med ansträngning är det möjligt. När man tar ett beslut enbart baserat på tillfälliga känslor man har blir resultatet ofta negativt. Försök hitta ditt lugn och tänk efter lite. Då märker vi hur problemet ofta verkar minska, och lösningen blir enklare synlig.

-

Jag kanske kan uppfattas som lite förnumstig, men man bör inte underskatta råd på grund av att dom är enkla! Ofta kan det bästa svaret vara väldigt enkelt, och just därför glömmer man ofta bort det. Däremot kan ju dessa enkla råd alltid förkovras. Det går aldrig att svara helt på hur man bör agera i varje situation. Vissa situationer visar inte påföljder och konsekvenser förrän efter beslutet är taget. Man kan helt enkelt inte se allt svart och vitt, och ibland får våra beslut negativa konsekvenser även om vi tagit dom med eftertänksamhet och noga analys. Men jag tror ändå att ovanstående råd kommer ge dig bästa möjliga förutsättningar för goda resultat i de flesta tillfällen och höjer våra förutsättningar för att slippa onödigt lidande!

-

Nog med prolog, det jag vill komma till är att även om jag av egen erfarenhet märkt att många människor ser den psykiska smärtan som tyngre än fysisk, så är den fysiska smärtan utan tvekan ett olycksmoment. Fysisk smärta är sällan någonting du blir uppskattar.

Är den väldigt tillfällig, som till exempel en kort huvudvärk så är den för lite härdade människor uthärdlig utan större problem. Men ser man människor med kronisk smärta eller arbetsskador som sitter djupt, kanske ryggvärk eller axelskador, så kan detta utmärka sig som väldigt påfrestande. Det är inte ovanligt att till exempel byggarbetare med tunga arbetsskador är nedstämda över det ganska rejält. Dom kan ibland ha ett näst intill asteniskt beteende. Så trots konstaterandet att människor lider i olika grad av fysiskt smärta, kan vi ändå påstå att det till en viss grad absolut är lidande.

-

Det som jag helt enkelt vill poängtera och påminna om är att de stunder vi känner fysisk smärta och beklagar oss över det, bör vi försöka se det från det andra perspektivet. Fysisk smärta är någonting som lär oss att leva hälsosamt. Jag kan av egen erfarenhet säga att om du på kvällskvisten är lite trött, har en plåt i ungen, och sedan lyfter ut den utan ungsvante med bara händer, så gör det väldigt ont. Skulle jag utsätta mina händer för sådant dagligen så skulle det inte dröja länge tills jag hade fruktansvärda brännskador, och förmodligen infekterade sår med mera. Självklart flög några svordomar ur mig i den stunden, men det är ett misstag jag absolut inte kommer göra om. Tillräckligt hög smärta sätter spår. Det lär oss tänka konsikvent och förnuftigt.

Så när en byggnadsarbetare börjar få ont i ryggen, bör han eller hon genast uppmärksamma smärta och vara glad för att den smyger på. Arbetaren får en varning om att det är dags att ta det lugnt. På så sätt kan allvarliga skador förhindras. Jag vill påstå att kroppen är en otroligt god retoriker. När kroppen håller sitt tal, så lyssnar vi, och lär ordentligt. Kroppen har ett magnifikt sätt att tala om för oss när vi utsätter oss för fara!

-

Det jag sammanfattningsvis vill ha sagt är att även om många av oss har större bidragande faktorer till lidande än just fysisk smärta, så är det någonting som alla gemensamt ändå upplever ibland. Jag tror det här synsättet, även om vi i tillfället den fysiska smärtan bryter ut kanske inte känner oss särkskillt glada över det, överlag kan ge oss en sundare inställning till smärtan och lära oss hantera den utan att lägga någon större vikt i den.

Jag tror det kan vara lätt att uppslukas av alla buddhismens sidor, man kanske fattar intresse för meditation, (vilket vi absolut kommer komma in på framöver) djupa buddhistiska filosofier om karma, återfödelse etc. Men jag tycker det är viktigt att man inte glömmer de absolut grundläggande delarna heller! Den åttafaldiga vägen är en av dom. Det kan liknas med guds tio budord och är helt enkelt åtta levnadsregler man som buddhist uppmanas till. Vissa av dom kan kännas väldigt oanpassningsbara här i västvärlden, och kanske lite väl religiösa. Jag vill dock mena att dessa levnadsbalkar är väldigt nyttiga och leder till lycka, även om man som ateist kanske får anpassa dom efter sin tro.

-

Den åttafaldiga vägen är följande:

-

-

-

Rätt kunskap kan förklaras som att man ska se världen som den verkligen är. Som buddhist handlar det om att förstå buddhas lära, insikten i att allt är lidande, hur man når upplysning etc. Dock ser jag det som ett väldigt positivt synsätt även för ateister; att helt enkelt vara objektiv. Jag tror många har en förmåga att försvåra situationer för sig på grund av känslor och osäkerhet, när man egentligen redan har det objektiva svaret.

"Jag känner mig tjock om jag är den enda i sällskapet som äter" är ett exempel på någonting jag hör människor säga ibland. Du skapar en obehaglig känsla hos dig själv som är helt onödig. Så länge mängden mat du äter är densamma, vare sig du är den enda som äter, eller om flera gör det, kommer resultatet på din kropp vara precis detsamma. Du vet med största sannolikhet också om detta, men tillåter ändå en såpass futil och barock tanke. Att se saker för vad dom verkligen är kräver att man verkligen tänker till ibland, kopplar bort föreställningar som saknar grund, och baserar sina tankar på logiska pelare.

-

Rätt sinnelag innebär att vara fri från onda tankar. Jag hoppas att det hos de flesta säger sig självt.

Jag tänker ofta just på hur människor som tillåter sig att präglas av negativa tankar själva finner olycka som resultat. När en person tänker negativa tankar så blir en logisk följ att de känner irritation, bitterhet, illvilja etc. Det finns ingen som uppskattar dessa känslor, och det är verkligen ett destruktivt beteende som skadar dig själv. Det kan ibland vara svårt att bli kvitt dessa tankar, men man bör alltid vara medveten om att med rätt vilja så kommer man på andra, mer positiva tankar. Mata inte dina onda tankar, försök se saker från den ljusa sidan!

-

Rätt tal betyder att du inte ska säga någonting för att skada andra. Även här blir resultatet bara negativt för din egen del. Personer som ofta kverulerar och uppträder bittert helt utan grund skapar sig själva obehag. Dels blir personen som blir offer för dina ord förmodligen ledsen. Även om han eller hon inte blir det så kommer garanterat en person alltid ta skada av det, och det är du själv. Även här tillåter du dig själv till ett självdestruktivt beteende.

-

Rätt handling innebär att du inte ska skada eller döda, inte stjäla eller leva lösaktigt. Här borde verkligen anledningarna till varför vara självklara. Konsekvenser till sådan beteende är många. Inte bara fängelse, böter och andra juridiska eventuella påföljder, utan även ditt eget samvete. Jag tror ingen människa innerst inne vill skada andra genom dåliga handlingar. Kontrollera dina impulser och utsett dig inte för situationer där chansen för sådant beteende ökar. Vet du till exempel med dig att du lätt blir aggressiv av alkohol bör du fundera på om det kanske är bäst att undvika att dricka. Om det finns möjlighet att göra saker enklare för dig bör du ta den chansen!

-

Rätt livsuppehälle betyder att du inte ska tjäna pengar på ett sätt som skadar andra, till exempel trafficking, droglangning osv. Det är väldigt tråkigt när människor gör dessa handlingar. Jag tror man i sådana fall verkligen borde tänka över situationen. Egoism brukar ha en förmåga att slå tillbaka i slutändan.

-

Rätt strävan är att du ska använda den energi du har till rätt ändamål. Inom buddhismen syftar man här på att sträva efter upplysning, och efter att leva med kärlek, medkänsla och andra buddhistiska värderingar. Men budskapet borde vara ganska klart även om du inte är buddhist. Det är alltid positivt att sträva efter att bli en så bra människa som möjligt. Att ha goda mål är alltid nyttigt, även om de inte innefattar buddhistiska mål.

-

Rätt vaksamhet innebär att du ska vara uppmärksam på vad som händer inuti och runtomkring dig. Inom buddhismen värderas uppmärksamhet i allmänhet som väldigt positivt och viktigt. Jag tror att det alltid är bra att försöka hålla fokus och vara skarp. Tankspriddhet bidrar till att du glömmer saker och inte hinner med saker du egentligen borde göra. Att vara uppmärksam gynnar dig på många sätt och det underlättar livet om du håller koll på saker och ting.

-

Rätt koncentration innebär som buddhist att du ska använda sinnet till meditation och koncentrera dig på vad du håller på med. Meditation är en väldigt central del inom buddhismen och en stor del av vägen mot upplysning, men även som icke troende så kommer dina resultat i livet vara högre med en god koncentration. Du sköter ditt jobb bättre, du får bättre betyg vid utbildning, blir bättre på en sport eller ett intresse du håller på med etc. Att koncentrera sig (på rätt saker) gör dig god nytta!

-

-

Detta är min lilla sammanfattning av den åttafaldiga vägen. Är du buddhist är den förstås självklar, men jag är övertygad om att alla människor som försöker applicera det här i sin vardag kommer finna större glädje och lycka, troende som icke troende. Vissa saker kan tyckas självklara, fokusera i så fall på de saker som inte är lika självklara för dig. Vissa saker kan säkerligen också kännas väldigt svåra att leva fullt ut efter, men det är absolut möjligt!

Må väl!

-

När jag (och stor del av mahayanakulturen) talar om mental lycka så menar jag helt enkelt den lycka som inte är påverkad av materialism. Jag vill mena att det är vårt sinnestillstånd opartiskt från ytterligheter som är den primära faktorn i fråga om att bli sant lycklig. Självklart menar jag då inte att vi ska förneka våra mest nödvändiga och grundläggande behov, dvs mat, boende, värme etc. Däremot kommer överflöd alltid missgynna oss. Kanske inte till en början, men tids nog. Vi får inte haka upp oss på förgängligheter såsom pengar i mängder, fina möbler, dyra kläder osv. Inte heller ideal om den perfekta kroppen, social status, "rätt" umgänge mm. Att tänka för mycket "vill ha" tankar och sträva efter att få dessa saker eller uppnå dessa ideal kommer även om det mot förmodan inte skapar dig lidande, absolut inte ge dig någon sann lycka.

Både du, jag och alla andra människor har det enda som krävs för att bli lyckliga: vårt psyke.

-

Det här är svårt, och det tillhör absolut inte vårt västerländska tänk. Att hitta njutning i materialism är en vardag för många av oss. Problemet är att många blandar ihop njutning och lycka. Njutning kan du få av en mängd saker som missgynnar både dig och andra i det långa loppet, medan lycka är bestående, och bygger på en sann känsla av kärlek. Njutningen är tillfällig, och är baserad på begär. Oavsett vad du finner din njutning i, så är den kortsiktig. Det kan kännas förvirrande och vara svårt att veta vad som då räknas som njutning, och vad som ger dig sann lycka. För att göra det enkelt, någonting som kan göra dig fullkomligt lycklig, kan du äga, eller känna hur mycket som helst av, utan att det kan skada dig eller ge dig olycka, föremålet eller känslans samma natur är per definition lycka. Njutningen och andra sidan är förgänglig, och kan skada dig. Till exempel din favoriträtt är en njutning att äta, men du äter bara tills du blir mätt, fortsätter du kommer du få väldigt ont i magen. Alltså finns det inte någon sann lycka i din njutning. Den kan rent av skapa dig ett konkret lidande. Även om du inte äter för mycket, utan äter lagom mängd av rätten, men gör det varje dag så kommer du med största sannolikhet att tröttna mer och mer, och tillslut inte vilja veta av maträtten alls. Helt plötsligt är till och med njutningen borta.

-

Däremot medkänsla och kärlek, som är grundläggande faktorer till sann lycka kan du aldrig känna för mycket av. Det kommer alltid att gynna dig. Vi måste vara väldigt varsamma med värdet vi sätter på ting i våra liv! Lägger vi vår lycka i pengar och rikedomar, och värderar det högst av allt, så tar vi en stor risk. Vad händer om vi förlorar vår rikedom? Vi har baserat vår lycka på någonting förgängligt, och kommer känna stor olycka ifall detta händer.

Har vi och andra sidan lagt vår lycka i händerna på oss själva, vårt eget psyke och kännande, och hittat nyckeln till sann fullkomlig lycka i medlidande och kärlek, då kommer vi vad som än händer, alltid ha vår källa till lycka, och aldrig behöva förlora den. Vi har hittat någonting bestående!

-

Det här är ett ämne som kan gå väldigt djupt, då det är en väldigt stor del av buddhismen, men jag har försökt hålla det på en grundläggande nivå. Den här bloggen kommer till en början hålla en ganska låg ribba, och ska kunna läsas av någon som är helt okunnig om buddhismen. Ni som är familjära med buddhismen, och framförallt mahayana, finner nog inget stort intresse i det jag skriver på ett bra tag framåt. Har ni dessutom läst litteratur från Dalai Lama så kan nog mycket av det jag skriver kännas lite som en favorit i repris då han dels är en stor inspiration för mig, men även på grund av att mycket av det han skriver är väldigt väsentligt och redan upplagt på ett bra sätt som vore synd att ändra på. Jag kommer ett tag till låna mycket grundläggande filosofi och religion från buddhismen och Dalai Lama, men kommer senare luta mig mer på helt egna tankar. Här slutar hur som helst dagens inlägg.

-

Jag tror vi har fel fokus, speciellt här i väst, redan från början. Inom t ex psykiatrin talar man om att lindra symptomen, dämpa ångesten och depression etc. Vi talar om hur vi ska göra problemen mindre. Borde inte ambitionen vara att blir kvitt problemet helt och hållet istället?

Våran rädsla för problem och lidande är väldigt problematisk. Många av oss är rent ut sagt livrädda för lidandet, och vill undvika det till varje pris, vilket många gånger blir ett praktikexempel på hur vi misslyckas med att bli kvitt våra problem. Många människor jobbar nästan hela sin vakna tid. Endel bygger sina liv efter en mall som aldrig tillåter dom att vara ensamma utan hela tiden sysselsatta. Andra tar till alkohol och droger för att glömma sina problem.

-

Så till min poäng:

Vi bör till varje pris undvika att känna rädsla inför våra problem! Felet vi gör är att vi ser lidandet som någonting onaturligt. Som vi till dess spets försöker undvika. Vi lever i någon sorts illusion om att vi kan undvika lidandet, när lidandet i själva verket är en precis lika stor del i livet som lyckan. Lidande är någonting som alltid kommer finnas i våra liv. Men om vi kan acceptera lidandets existens, och väljer att se det som någonting helt naturligt, vilket det faktiskt är, så kommer vi lättare kunna handskas med problemen vi har, och helt plötsligt verkar vårt lidande inte ha lika stor betydelse. Målet här bör alltså inte vara att eliminera lidandet. Inte heller gömma oss för det. Målet bör vara att lära oss leva med vårt lidande, och med objektivitet inse att ditt lidande bara är tillfälligt så länge du inte matar det, och dessutom ett gott tecken på att allting är precis som det ska!

Vi får väl se om det här drar igång på riktigt. Tanken är att detta ska vara en blogg där jag filosoferar av mig, och försöker bidra med tankar om livet. Min övertygelse är att alla människors absolut största strävan är att uppnå lycka i så hög grad som möjligt, och därför kommer denna blogg till stor del hantera just detta ämne. Mitt sätt att försöka nå lyckan är till stor del genom att utöva buddhism både i praktiken och mentalt. Jag kommer dela med mig av mina tankar, tips och råd så helhjärtat jag förmår, och kommer försöka anpassa dom så väl som möjligt oavsett religiös tro eller etnisk bakrund.

Diskussion är mer än välkommet. Kommentarer, medhållande, frågande eller kritiska är alltid uppskattat och kommer att uppmärksammas, besvaras, och om dom har ett okej värde även publiceras om så önskas.

Övrigt flams och trams kommer med all säkerhet också förekomma!

Vi får väl se om det här drar igång på riktigt. Tanken är att detta ska vara en blogg där jag filosoferar av mig, och försöker bidra med tankar om livet. Min övertygelse är att alla människors absolut största strävan är att uppnå lycka i så hög grad som möjligt, och därför kommer denna blogg till stor del hantera just detta ämne. Mitt sätt att försöka nå lyckan är till stor del genom att utöva buddhism både i praktiken och mentalt. Jag kommer dela med mig av mina tankar, tips och råd så helhjärtat jag förmår, och kommer försöka anpassa dom så väl som möjligt oavsett religiös tro eller etnisk bakrund.

Diskussion är mer än välkommet. Kommentarer, medhållande, frågande eller kritiska är alltid uppskattat och kommer att uppmärksammas, besvaras, och om dom har ett okej värde även publiceras om så önskas.

Övrigt flams och trams kommer med all säkerhet också förekomma!